Hållbar turism över gränserna

RESEARCHER PROFILE

12 June 2022

Ulrika ståendes vid en vägvisarstolpe i Visby.

I sin forskning om hållbar turism vill Ulrika Persson-Fischier bland annat ta tillvara och vidareutveckla de konstruktiva, hållbara innovationer som kom fram under pandemin.

Covid-19 pandemin fick oerhörda konsekvenser för vårt samhälle. Inte minst blev det negativa konsekvenser för besöksnäringen och turismen, när våra möjligheter att resa begränsades. Ulrika Persson-Fischier vill med sitt forskningsprojekt ”Hållbar turism i det nya normala” fokusera på de nya möjligheterna som pandemin öppnade upp för.

Vi var alla tvungna att förhålla oss till en ny verklighet när covid-19 pandemin drabbade världen. Turistindustrin och besöksnäringen var en av de branscher som drabbades hårt när samhället stängdes ner och vår rörelsefrihet begränsades.

– Ett stort fokus har varit på hur branschen skulle kunna hantera de negativa effekterna av pandemin, det har bara varit problem, problem, problem. Vi vill försöka vända på det, säger Ulrika Persson-Fischier, universitetsadjunkt och forskare vid institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik vid Uppsala universitet.

Med forskningsprojektet ”Hållbar turism i det nya normala” vill hon istället fokusera på hur besöksnäringen och olika företag hittade lösningar på de omedelbara problemen som uppstod i pandemins kölvatten. För nya lösningar rådde det ingen brist på.

– De kom upp med massa innovationer och fann nya vägar för att överleva. Speciellt de mindre företagen, säger Ulrika Persson-Fischier.

Istället för att se det som att man nu efter pandemin ska komma tillbaka till där man var förut kan man istället se möjligheterna med att skapa en ny, bättre och mer hållbar turism.

– I vårt projekt vill vi fokusera på alla fina, konstruktiva, hållbara innovationer som kom fram på grund av pandemin. Och hur vi kan utveckla dem där det också kan tackla andra hållbarhetsproblem, till exempel klimatförändringar, säger Ulrika Persson-Fischier.

En trend som blev väldigt tydlig under pandemin var ”nära turism”, att man inte behöver åka till andra sidan jordklotet för att vara på semester.

– I projektet har vi intervjuat företag och även haft workshops med dem för att hjälpa dem vidareutveckla hållbara lösningar. Vi har även haft studenter involverade i det arbetet, berättar Ulrika Persson-Fischier.

På det sättet har gränserna mellan utbildning, forskning och samverkar suddats ut, något hon tror är viktigt för att driva området hållbarhetsforskning framåt. Processen har varit ett väldigt viktigt resultat av projektet, där Ulrika Persson-Fischier beskriver det som att man jobbat baklänges.

– Vi har arbetat med ett visionsbaserat arbetssätt istället för ett problembaserat. Alltså: hur vill vi att framtiden ska se ut och sedan jobba oss bakåt hur vi kan komma dit, berättar hon.

Porträttfoto av Ulrika, leendes tittande upp mot himlen.
Ulrika beskriver sig själv som någon som ”kan fånga
sparvar i flykten”, ser möjligheter när de dyker upp.
Foto: Daniel Olsson

Ulrika Persson-Fischiers väg till dit hon är idag har inte varit självklar. Hon är disputerad inom antropologi och skrev en avhandling om urbefolkningar i Ryssland och Sibirien. Efter det har hon jobbat med entreprenörsutbildning innan fokus blev hållbar turism. Hon beskriver sig själv som någon som ”kan fånga sparvar i flykten”, ser möjligheter när de dyker upp.

– Vem vet var jag hamnar i framtiden i min karriär. Däremot har jag ju saker som är viktigt för mig och där är ju hållbarhet en inre drivkraft, säger Ulrika Persson-Fischier.

Den antropologiska utgångspunkten är dock något som har följt med henne sedan hon disputerade, att anta att vi förstår så mycket, men att vi antagligen har fel.

– Att hela tiden ifrågasätta sina antaganden är väldigt viktigt för mig, berättar hon.

En utmaning i det forskningsområde som Ulrika Persson-Fischiers verkar inom tror hon är den egna organisationen.

– Jag är så glad och tacksam att få jobba på universitetet, jag har mitt drömjobb. Universitetet som helhet uppmuntrar till tvärvetenskap, men strukturen med institutioner ger en inneboende motsägelsefullhet i organisationen, vilket ger utmaningar.

I december 2021 fick Ulrika Persson-Fischier titeln excellent lärare. Det som utmärker en excellent lärare är att man uppnått en högre nivå av pedagogisk skicklighet.

– Den allra viktigaste formen av kunskapande sker med den nya generationen. Därför ser jag utbildning som viktigare än forskning, säger hon.

Utbildning för Ulrika Persson-Fischier är inte att man lägger en bunt forskning i knät på studenten utan att man tillsammans utforskar frågar där alla lär sig lika mycket.

– Min roll som lärare är att hjälpa studenterna att bli aktörer som känner att de vill och kan ta ansvar för framtiden. Det är det som driver mig, berättar hon.

Det pedagogiska arbetet är dock mycket mer än mötet med studenterna i klassrummet. För Ulrika Persson-Fischier har det också handlat om att med pedagogiskt ledarskap skapa de strukturer som möjliggjort den kunskapsmiljö som finns på programmet för hållbar destinationsutveckling.

Anledningen till sitt starka pedagogiska engagemang tror Ulrika Persson-Fischier beror på att hon själv upplevt hur transformativt utbildning kan vara.

– Jag har haft otroligt bra lärare under hela min skolgång som betytt oerhört mycket för mig.

Agnes Loman

Fakta Ulrika Persson-Fischier

Titel: Universitetsadjunkt vid institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik. Antropolog och ansvarig för masterprogrammet i hållbar destinationsutveckling.

Gör på fritiden: Dansar tango

Mest stolt över: Mitt år i Sibiren

Drömresa: Att segla över Atlanten. Och jag har precis gjort det, Västindien till Azorerena i maj 2022.

Om jag inte blivit forskare: Skulle jag ha hållit på med teater, det är också ett sätt att utforska vad det innebär att vara människa