Energiomställning i samhället främjas av tvärvetenskap

25 mars 2021

En rad elstolpar

Omställningen till ett fossilfritt energisystem och förknippad elektrifiering har lett till kapacitetsbrist i många lokala elnät.

För att lyckas med en hållbar energiomställning behövs dels forskning om teknik, dels om elkonsumentens beteende och förutsättningar i samhället. Cajsa Bartusch och John Östh, forskare i industriell teknik respektive kulturgeografi vid Uppsala universitet, ger sin syn på saken.

Omställningen till ett fossilfritt energisystem och förknippad elektrifiering har lett till kapacitetsbrist i många lokala elnät. Detta hotar samhällsutvecklingen i flera storstadsregioner, däribland Uppsala. Det menar Cajsa Bartusch, som tillsammans med kollegor i forskargruppen USER, forskar om olika användarperspektiv på omställningen av energisystemet.

Cajsa Bartusch, forskare i industriell teknik.

– Det är inte mängden el vi använder som är mest problematisk, utan de toppar vi skapar när många använder mycket el samtidigt. En av lösningarna är så kallad efterfrågeflexibilitet, det vill säga att elkonsumenter flyttar användning från tidpunkter på dygnet när det är trångt i elnäten, eller lagrar egenproducerad el vid tidpunkter när kapaciteten är god för att använda den senare när den inte är det, säger Cajsa Bartusch.

För att förstå hur elanvändare förhåller sig till elenergisystemet är det viktigt att ta hänsyn till ett stort antal faktorer. Hon menar att det behövs ett integrerat angreppssätt som beaktar interaktionen mellan individen, hens sociala miljö och det smarta elnätets tekniska kontext.

Handlar om att få med sig människorna    

John Östh, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, har ett angreppssätt som innefattar betydelsen av geografi och mekanismer. Han menar att det finns ett underliggande missnöje kopplat till var människor bor och huruvida de känner att de gynnas eller missgynnas. När man tittar på energiomställningen är det viktigt att inte skapa ett vi- och dom-förhållande eller stirra sig blind på genomsnitt och statistik. Det handlar om att få med sig människorna, menar han. Annars kommer en energiomställning inte att fungera.

John Östh, professor i kulturgeografi.
Foto: Mikael Wallerstedt

– Vilka faktorer gör att människor kan göra ett bättre miljömässigt val? Hur kan konsumenter se nyttan i att ändra sitt beteende kring energiförbrukning? För att kunna identifiera detta behöver man veta hur olika grupper i samhället ser på sådana här saker, säger John Östh och fortsätter:

– Vi kan skapa ett oerhört effektivt energiomställningssystem, men om människor inte är villiga att hoppa på det har vi inte vunnit något. Det är bara hälften som handlar om själva energiomställningen. Resten, eller kanske majoriteten, handlar faktiskt om användarna och deras inställning.

Konsumenter i centrum i framtidens energisystem

Att det är användaren, i det här fallet elkonsumenten, som spelar en avgörande roll håller Cajsa Bartusch med om. Hon menar att teknikutvecklingen går fort men implementeringen av den är helt beroende av användarna.

– Under lång tid har energisystemet dominerats av stora, väletablerade företag och kännetecknats av centraliserad och högteknologisk produktion.  Övergången till en energieffektiv, lågfossil och klimatsmart ekonomi kräver ett mer decentraliserat och öppet system som involverar hela samhället – i framtidens energisystem måste konsumenterna stå i centrum.

Hon menar att teknikutvecklingen går fort men implementeringen av den är helt beroende av användarna. Bild från Uppsala. Foto: Matton

Potentialen att ändra ett beteendemönster ligger således inte enbart hos individen. Om den individuella beteendeförändringen inte följs av förändringar i kulturellt delade normer och värderingar, eller stöds av teknik, styrmedel, reglering och infrastrukturer återgår individen snart till sitt "gamla" beteende.

Hur kan ni dra nytta av andra forskares kunskap i frågan om energiomställning?

John: – Genom att ”skaka hand” med olika grupper med olika infallsvinklar. När vi för ett resonemang och diskuterar blir det ofta en lång serie aha-upplevelser oss emellan. Jag och Cajsa har jobbat mycket med gemensamma ansökningar. Jag skulle säga att hon är bryggan mellan teknikvetenskaperna och människors beteende. Men jag kan pytsa in kunskap vad gäller komplexa geografiska bitar och människors rörelsemönster. Vi är också medlemmar i Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI). En plattform som genom gränsöverskridande samarbeten syftar till att stärka universitetets forskning kring hållbarhetsfrågor.

Cajsa: – Vi har nyligen fått betydande forskningsanslag för projekt med ett tydligt användarperspektiv. Vi ser det som en bekräftelse på behovet av samhälls- och tvärvetenskaplig forskning inom området smarta elnät samt en vilja att främja tvärvetenskap och samverkan med det omgivande samhället – i omställningen till ett hållbart energisystem.                   

Vilka frågor vill ni ska lyftas framöver inom det här området?

Cajsa: – Under senare år har vi upplevt en allt starkare klimatångest, men den tenderar inte att påverka vår elanvändning i någon större utsträckning. Vad beror det på? Den koden vill vi knäcka. Elkonsumenter är både motiverade och har förmågan att bidra till en snabb omställning till ett hållbart energisystem, men vad behöver vi göra för att de energirelaterade beteendeförändringar som krävs ska falla sig lika naturliga som källsortering?

John: – Jag är geograf och vill därför se hur saker och ting varierar på en rumslig nivå och mäta hur den geografiska variationen ser ut.  Var kommer det att vara lättare eller svårare att genomföra förändring? Kan vi kanske enklare nå en bred allmänhet och göra en energiomställning om vi når en specifik grupp eller gör en viss omställning före en annan?

Caroline Holmbom

Fakta: Energiforskning

Omställningen till ett fossilfritt energisystem, i Sverige och globalt, är en av vår tids stora utmaningar. Vid Uppsala universitet finns starka miljöer inom allt från tekniker för energiomvandling, lagring, bränslen och energiöverföring, forskning om energieffektivisering och negativa utsläpp, till forskning om samhällets omställning och klimatledarskap.