Ny forskning belyser skalning av utbildning för hållbar utveckling genom lärande

15 juni 2020

Skalning av utbildningar med hållbarhetsfokus kan lyckas bättre om man använder ett lärandeperspektiv.

Efterfrågan på utbildning med fokus på hållbarhet växer i takt med att trycket på planeten ökar. Goda exempel finns runt om i världen men har svårt att få spridning. I en ny avhandling presenterar Martin Mickelsson forskning om skalning av utbildning för hållbar utveckling och nya metoder för att lyckas.

Utvärderingar av de senaste årens utbildning för hållbar utveckling visar att insatser som ökar kunskaper och förändrar praktiker går trögt. I ett nyligen avslutat handlingsprogram betonar Unesco vikten av att ”skala” kvalitativ och effektiv utbildning för hållbar utveckling. Men vad innebär skalning av utbildning och hur fungerar det i praktiken?

Martin Mickelsson.
Foto: Mikael Wallerstedt

- Skalning är ett vagt och dåligt definierat begrepp, vilket har gjort det svårt för lärare och utbildare att hantera. Därför har det varit viktigt att bygga mer kunskap om skalning av utbildning för att lära hur vi faktiskt kan bli bättre. Ytterst handlar det om att systematiskt förstå vad för utbildning du vill och bör skala, vart du vill skala den, vilka personer som ska vara involverade och förutsättningarna för deras deltagande, säger Martin Mickelsson, administratör och utbildare vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten som är aktuell med avhandlingen ”Sharing Good Examples, Then What?: Investigations of Contingency and Continuity in the Scaling-of-ESD-Activities-as-Learning.”

I sitt arbete har Martin sammanställt forskningsläget och identifierat ett eftersatt område. I samarbete med Swedesd – Internationellt center för lärande för hållbar utveckling, har han engagerat forskare, praktiker, skolledare, policyutvecklare och beslutsfattare i Sverige, Sydafrika och Ecuador under flera år för att studera hur skalning av utbildning med hållbarhetsfokus fungerar i praktiken. Genom en deltagande forskningsprocess har man utvecklat skalningsmetoden SEAL (Scaling-ESD-Activities-as-Learning).

- Skalningsbegreppet är hämtat från näringslivet. Om man lyfter in det i utbildningens område blir det lätt en process anpassad för ett mindre komplext innehåll med avgränsade, enkla och mer kortsiktiga målsättningar. En sådan process blir problematisk om målet är långsiktig förändring och transformation som i fallet med utbildning för hållbar utveckling.

Martin menar att det är viktigt att lyfta fram att skalning alltid innefattar både processer och innehåll. Ofta är skalningsinnehållet i industri enklare, till exempel en produktionsteknik, medan utbildning handlar om meningsskapande hos elever. Hur gör man då för att lyckas skala upp utbildningar med hållbarhetsfokus?

- Möjligheterna och utmaningarna ser olika ut beroende på vart i arbetet man befinner sig. Det finns särskilt goda möjligheter om utbildningen designas med skalning i åtanke. I det mer vanliga fallet, där en utbildning redan utformats, visar min avhandling på värdet att ställa ett antal frågor. Vad i utbildningen bör skalas? Ofta kan, eller bör, inte hela utbildningsprojektet skalas utan snarare vissa delar. En annan viktig fråga är vart och med vilka personer som skalningen ska ske? Olika sammanhang har olika förutsättningar för att möjliggöra en lyckad skalning. Särskilt viktiga är de personer som är involverade. Inom utbildning för hållbar utveckling är målet långsiktig förändring. De här personerna behöver på sikt ”ta över” utbildningsprojektet snarare än att vara beroende av externa experter, vilket knyter an till vikten av inte bara skala från en plats till en annan eller flera, utan att även skala över tid. Det innebär att låta utbildningsprojektet förbli relevant även när de särskilda insatserna, som ofta sätts in inledningsvis, avslutas.

I avhandlingen problematiserar Martin ivern att sprida goda exempel vilket kan riskera att underminera lärares eller utbildares platsbundna kunskaper och erfarenheter. Innebär detta att "det goda exemplet" är verkningslöst?

- Nej självklart inte, men det finns fördelar av att behandla det som en värdefull startpunkt snarare än en slutsats. Min kritik handlar om förhållningssättet till goda exempel som färdig produkt att efterlikna snarare än något som kan, och ofta behöver, anpassas genom lärandeprocesser. Lärare och utbildare behöver ha förmåga att anpassa goda exempel till sin egen praktik för att tackla hållbarhetsutmaningar i en oviss framtid.

Angående ökad kunskap och beteendeförändring menar Martin Mickelsson att det knyter an till utbildningssyften och förklarar att kopplingen mellan kunskap och handling inte är något självklart.

- Ofta ligger utmaningen i vad existerande kunskap blir i våra vardagliga praktiker, snarare än att vi behöver mer kunskap. Genom min avhandling erbjuder jag ett systematiskt tillvägagångssätt att anpassa kunskap från existerande projekt till den vardagliga utbildningspraktiken.

Mer information

Martin Mickelsson
Administratör vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet
018- 471 2449, martin.mickelsson@edu.uu.se

Länk till avhandlingen i Diva
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1385999

Mickelsson, Martin A review of scaling concepts in educational research: resolve scaling workshops project Uppsala universitet 2018

”UNESCO roadmap for implementing the Global Action Programme on Education for Sustainable Development” Unesco 2014

www.swedesd.uu.se

Pressbild, vid publicering ange fotograf Mikael Wallerstedt.