Svårt genomföra högskoleprovet smittsäkert samtidigt som fusket minimeras

31 augusti 2020

Fotografi på Cilla Häggkvist fotograferat inomhus.

Cilla Häggkvist, biträdande avdelningschef för studentavdelningen vid Uppsala universitet.

Debatt pågår just nu runt om i Sverige kring högskoleproven som ställdes in under våren och hösten 2020. Proven är inställda eftersom det är svårt att både garantera ett smitt- och fusksäkert prov.

I skrivande stund är planen att högskoleprovet ska genomföras två gånger vårterminen 2021. Varje person får delta vid ett tillfälle under våren. Höstterminen 2021 är planen att provet genomförs en gång.

Giltighetstiden för ett provresultat har dessutom förlängts till åtta år, tidigare gällde fem år. Regeringen har också tagit beslut att provtillfällen för högskoleprovet kan begränsas till de som inte har något giltigt högskoleprov.

Högskoleprovet brukar skrivas av ungefär 100 000 personer och genomförs samtidigt över hela landet. Alla som skriver provet börjar exakt samtidigt och har rast och lunch samtidigt.
– Det fungerar förstås inte att samma prov skrivs vid olika tillfällen eftersom det blir en uppenbar risk för fusk, säger Cilla Häggkvist, biträdande chef på studentavdelningen vid Uppsala universitet.

Men går det inte att genomföra vid flera tillfällen men med olika prov?
– Det finns inte tid att ta fram ett ytterligare prov som kan användas under hösten. Proven ska tas fram, testas och normeras. Det är en lång process. Men våren 2021 är planen att det ska genomföras vid två tillfällen och då kan det prov som var tänkt för hösten 2020 användas plus att ett nytt prov hinner tas fram.

Men kan man inte dela upp det i många olika lokaler så att antalet personer på samma plats minimeras men de kan skriva samma prov samtidigt?
– Det finns flera problem med det. Dels behöver vi ju ha smittsäkra lokaler eftersom provet pågår en hel dag och corona är en luftburen smitta. Det krävs bland annat bra ventilation. Dels ökar risken för fusk genom att både antalet lokaler provet ska transporteras till ökar och antalet personer som hanterar proven. Med fler lokaler behöver vi också ha fler provvakter som ska utbildas i exakt hur hanteringen ska gå till eftersom det är noggrant reglerat hur provet ska gå till. Många av de provvakter vi brukar använda tillhör riskgruppen över 70 år och de vill inte gärna ställa upp.

Cilla Häggkvist betonar att de inställda högskoleproven förstås är ett problem och drabbar människor som hade räknat med det för att komma inpå en utbildning. Av de cirka 100 000 som skriver högskoleprovet har Sveriges förenade studentkårer beräknat att det rör sig om maximalt 3 300 personer som är beroende av högskoleprovet för att komma in på sin tänkta utbildning.
– De flesta utbildningar har inte något urval, det vill säga om du är behörig kommer du in. Högskoleprovet är ju inte obligatoriskt för att komma in på högskolan. Det är också viktigt att komma ihåg att högskoleprovet inte tillför fler utbildningsplatser, antalet personer som antas till utbildningarna är samma med eller utan högskoleprov.