Så kan hus med kulturvärden bli mer energieffektiva

10 juni 2021

Hur kan historiska byggnader bli mer energieffektiva, samtidigt som de kulturhistoriska värdena bevaras? Svaret ges i en avhandling som presenterar en ny metod för att sammanfoga klimatmål och kulturvärden i historiska byggnadsbestånd.

Renovera, energieffektivisera – och samtidigt bevara. Det är inte lätt att balansera en varsam förvaltning av historiska byggnader med behovet av att göra dem mer energismarta. En ny avhandling vid Göteborgs universitet har tagit sig an utmaningen, och visar vägen mot energieffektiviseringar som inte skadar byggnadernas kulturvärden. Målet är att göra det lättare att ta fram strategier för energieffektiviseringar i större byggnadsbestånd.

– Historiska byggnader utgör en väsentlig del av vårt totala byggnadsbestånd. Här finns stora möjligheter till energieffektivisering, samtidigt som vi måste ta hänsyn till att byggnaderna är en viktig del av vårt kulturarv. Om vi ska uppnå våra klimat- och energimål behövs ett större grepp där vi inte bara hanterar enskilda historiska byggnader, utan hela byggnadsbestånd, säger Petra Eriksson, som har genomfört forskningen i ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Uppsala Universitet. 

Kategorisering av byggnaderna underlättar
I avhandlingen presenteras en metod som tar ett helhetsgrepp om bedömningen av både de potentiella energibesparingarna och hanteringen av byggnadernas specifika förutsättningar. Metoden består av en kategorisering av byggnader, där hänsyn till kulturvärden hanteras genom restriktioner som begränsar vilka åtgärder som är möjliga att genomföra.

– Genom att arbeta efter metoden blir det möjligt att visualisera skillnader både inom och mellan olika delar av ett byggnadsbestånd, som beror på byggnadernas ålder, material, konstruktion och kulturvärden, säger Petra Eriksson.

Viktigt stöd för beslutsfattare
Hon ser metoden som ett viktigt beslutsstöd för exempelvis beslutsfattare, handläggare och större fastighetsägare, som nu kan fatta mer informerade beslut om hur balansen mellan energibesparing och bevarandet av kulturvärden kan hanteras.

– Jag hoppas att framtida forskning fortsätter att stötta utvecklingen inom området, mot mer standardiserade planerings- och beslutsstödsprocesser för bestånd av byggnader med kulturvärden, säger hon.

Avhandlingen behandlar bland annat byggnader i Visby

Studieobjekten i avhandlingen har varit byggnadsbestånd i Visby, Stockholm och Halland

Avhandlingen presenteras den 16 juni 2021, vid Göteborgs universitet

Handledare: Tor Broström, professor i kulturvård, Uppsala universitet, Bosse Lagerqvist, universitetslektor i kulturvård, Göteborgs universitet, Anna Karlström, forskare i kulturvård, Uppsala universitet

Senast uppdaterad: 2021-02-04