Östersjödagarna i Almedalen
Ta del av den senaste kunskapen om Östersjön. Vi erbjuder spännande föreläsningar, samtal och debatter med fokus på vår tids stora havsutmaningar men också om hållbara lösningar.
På den här sidan hittar du information om kommande seminarier och inspelningar från tidigare år.
Östersjödagarna arrangeras av aktörer från hela landet och koordineras av Blått Centrum Gotland med stöd från Svenska Institutet och Uppsala universitet.
Onsdag 26 juni 2024
Almedalsbiblioteket sal E22
14:30 - 15:15 Framtiden för infrastruktur till havs i ett förändrat säkerhetsläge
En ökad infrastruktur i svenska hav väcker nya frågor om sårbarhet, konkurrens om områden och miljörisker. Innovativa marina lösningar för energi och mat hotas av geopolitiska konflikter. Seminariet utforskar framtidens havsinfrastruktur under ett förändrat säkerhetsläge.
Mer information i Almedalsveckans program
15:30 - 16:15 Havsbaserad vindkraft – var finns synergierna och konflikterna?
En ökad infrastruktur i svenska hav väcker nya frågor om sårbarhet, konkurrens om områden och miljörisker. Innovativa marina lösningar för energi och mat hotas av geopolitiska konflikter. Seminariet utforskar framtidens havsinfrastruktur under ett förändrat säkerhetsläge.
Mer information i Almedalsveckans program
16:30 - 17:15 Havsbaserad vindkraft – multianvändning
Vilka synergier och möjligheter finns till samexistens för produktion av blå mat, ökad biodiversitet, säkerhet och energi till havs? Går det att skapa flera fördelar samtidigt som gynnar både människa och miljö?
Mer information i Almedalsveckans program
17:30 - 18:15 Havsmiljön mår dåligt – hur stärker vi den ekosystembaserade förvaltningen?
Det finns en konsensus att havspolitik och förvaltning ska utgå från en ekosystembaserad förvaltning – men i praktiken innebär detta stora praktiska utmaningar. Samtidigt når inte Sverige de havsrelaterade miljömålen. Hur ser vägen ut framåt?
Mer information i Almedalsveckans program
Torsdag 27 juni 2024
Almedalsbiblioteket sal E22
08:30 - 09:30 Skyndsam implementering av avloppsdirektivet viktigt för Östersjöns miljö
Det finns en konsensus att havspolitik och förvaltning ska utgå från en ekosystembaserad förvaltning – men i praktiken innebär detta stora praktiska utmaningar. Samtidigt når inte Sverige de havsrelaterade miljömålen. Hur ser vägen ut framåt?
Mer information i Almedalsveckans program
10:00 - 10:45 Hur kan vi skapa förutsättningar för att mer strömming och skarpsill landas som livsmedel?
Det regionala yrkesfisket efter sill/strömming i Östersjön står inför stora utmaningar. Samtidigt skickas det signaler om hur viktigt fisket är i händelse av kris eller krig. Hur kan vi skapa de förutsättningar som krävs för att vi ska kunna landa mer strömming för konsumtionsändamål?
Mer information i Almedalsveckans program
12:00 - 12:45 Lokal åtgärdssamordning – Östersjöns räddning?
Vi måste minska övergödning i Östersjön. Trots långvarigt arbete är problemen kvar. Lokala åtgärdssamordnare har visat sig vara effektivt för att öka åtgärdstakten. Vad behövs för att att ta nästa steg med att sprida och skala upp detta framgångsrika arbetssätt?
Mer information i Almedalsveckans program
13:15 - 14:00 Hur kan vi återföra mer kväveutsläpp till jordbruksmarken?
Utsläppen av fosfor, kväve och kalium fortsätter att skada hav och vattendrag, inklusive Östersjön. Vi försöker minska utsläppen men för tillfället innebär det att näringsämnena inte återvinns ordentligt. Hur kan vi hindra kvävet att återföras till luften som kvävgas genom energikrävande processer?
Mer information i Almedalsveckans program
14:30 - 15:15 Så kan vi nyttja ag, vass och alger hållbart och bidra till ett friskare ekosystem
Högar av stinkande tång och igenväxta vikar är nytt för vår tid. Historiskt tog man tillvara på vad havet spolade upp. Djuren betade i strandkanten och bonden fick näring till sin jord. På köpet formades ett myllrande växt- och djurliv. Vilka insatser görs idag för att återuppväcka traditionen?
Mer information i Almedalsveckans program
15:45 - 16:30 Hur kan vi minska klimatutsläppen från sjöfarten och samtidigt syresätta Östersjöns döda bottnar?
Sjöfartens utsläpp är stora men teknik finns idag för att bygga klimatsmarta fartyg, exempelvis färjor som drivs av vätgas. Förverkligandet av sådana lösningar kräver dock hårdare krav vid upphandling och tillgång till förnybar el.
Mer information i Almedalsveckans program
Inspelade seminarier tidigare år
2023
Blått kol och klimateffekter i klimatbudget och havsförvaltning
Blått kol finns idag inte med i klimatrapporteringar. Klimatförändringarnas effekt på haven har också ofta försummats i havsförvaltningen. Detta trots att havets bottnar skulle kunna utgöra en betydande kolsänka och att en klimatanpassad havsförvaltning kan bidra till att flera miljömål uppfylls.
När och på vilket sätt möjliggör havsbaserad vindkraft en lösning på våra energiutmaningar?
Ska Sverige bli klimatneutralt 2045 behövs en elektrifiering av transporter, nya produkter som "grönt" stål och cement, samt en mer cirkulär ekonomi. Till allt detta krävs mer elektricitet från förnyelsebara källor som exempelvis havsbaserad vindkraft och vätgas.
Är Sverige på väg att bli stämt för sitt Östersjöarbete?
Östersjöns tillstånds styrs primärt av kvaliteten på vatten som rinner in i Östersjön. Denna är reglerad av EUs ramdirektiv för vatten som antogs redan 2000 och är bindande för Sverige. Vad gör Sverige för att uppnå målen, hur ligger vi till, kan vi göra mer, vad händer om vi inte når målen?
Premiering av lantbruk - samarbete längs värdekedjan för en renare Östersjö
Utsläppen av näringsämnen till Östersjön behöver minskas. Lantbruket står för en stor del men stödet till åtgärder är för litet. Att livsmedel- och detaljhandelsföretag premierar lantbruk som gör hållbarhetsåtgärder är en outnyttjad potential. Vilka verktyg och affärsmodeller behövs för att lyckas?
Internbelastning i sjöar och hav - den osynliga övergödningsboven
Övergödning är ett stort problem och arbetet pågår med att förbättra vattenkvaliteten. Men att minska näringsläckaget från land räcker inte när sjöbotten läcker fosfor, så kallad internbelastning. Hur vet vi vad detta beror på? Vilka åtgärder finns? Vad är fördelarna och utmaningarna med metoderna?
Hur ska marin miljöövervakning möte åtgärdsbehoven?
Långa tidsserier av miljödata utgör den vetenskapliga grunden för förståelse av storskaliga förändringar i havet. Utan tillräcklig kunskap kan inte samhällets behov av kostnadseffektiva åtgärder för ett friskare hav mötas. Nu hotas miljöövervakningen av nedskurna anslag. Vad blir konsekvenserna?
Hur kan den fysiska planeringen förbättras för att främja utvecklingen av vattenbrukssektorn?
Vattenbruk är en viktig del i den blå ekonomin och en hållbar omställning av livsmedelssektorn. Idag förväntas kommunerna planera för havet men saknar mandat och verktyg. Hur kan en mer aktiv och effektiv planering utformas för att lyfta vattenbruket i Sverige?
Hur hanterar vi målkonflikter i Sveriges blå ekonomi?
Hur balanserar vi blå tillväxt med behovet att bevara våra hav? En helhetssyn som inte bara tar hänsyn till ekonomisk tillväxt utan även social och ekologisk hållbarhet är en förutsättning för en hållbar blå ekonomi. Hur når vi ditt? Dialog med nyckelaktörer om blå ekonomi med fokus på samexistens.
Inspelning saknas.
Vem ska stoppa tankfartygens utsläpp av skadliga kemikalier?
Utsläpp av kemikalier från fartygs tankrengöring skadar havsmiljö. Vegetabilisk olja är exempelvis lika dödligt för sjöfåglar att få i fjäderdräkten som mineralolja. Tidigare i år drabbades Gotska Sandön av ett utsläpp som krävde en stor saneringsinsats. Vem betalar och hur ska utsläppen stoppas?
Inspelning saknas.
Arrangörer
Baltic Stewardship Initiative/WWF Världsnaturfonden, Blå Mat, Blått Centrum Gotland, Coop, Havsmiljöinstitutet, Havs- och vattenmyndigheten, Stockholm Environment Institute, IVL Svenska Miljöinstitutet, LIFE IP Rich Waters, LRF Lantbrukarnas Riksförbund, Länsstyrelsen i Södermanland, Viable Seas, Race for the Baltic, Uppsala universitet, Stockholms universitet Östersjöcentrum, Södertörns högskola
Med stöd från Svenska Institutet och Uppsala universitet.
2022
Klimatförändringar på land och till havs
Hur påverkas ekosystemen av den globala uppvärmningen? Vad gör Sverige och andra länder för att skydda Östersjön? Varför är ett friskt liv i havet en viktig del av lösningen?
Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se inspelningen
Sillen och sillfiskets framtid i Östersjön
Nedgången för Östersjöns sillbestånd utgör inte längre en risk, utan ett nödläge. Vilken är artens roll i ekosystemet? Vilken betydelse har fisket för livsmedelssäkerheten? Finns det juridiska hinder för att flytta ut trålgränsen och hur vill de politiska partierna hantera situationen?
Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium
Blå mat– vilka förutsättningar finns för hållbar blå mat från Östersjön och på land?
För att klara framtidens matförsörjning behöver vi äta mer hållbar sjömat, både från havet och genom vattenbruk på land. Vilka förutsättningar krävs för hållbar mat från Östersjön?
Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium
Havsvindkraft och dess betydelse för miljö och klimat
Förnybar energi som havsvindkraft har stora nationella och globala fördelar när den ersätter fossileldade kraftverk, samt möjliggör användning av elbaserade och andra klimatneutrala transporter och industriprocesser. Samtidigt innebär bland annat konstruktionsprocessen påfrestningar på miljön.
Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium
Havsbaserad vindkraft - möjligheter för Östersjön, klimatet och sysselsättningen på Gotland
Ansökningarna för att etablera havsbaserad vindkraft runt Gotland ökar. Om dessa projekt blir verklighet kan Gotland bli självförsörjande på elektricitet istället för att vara beroende av el från fastlandet.
Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium
Kan hästnäringen rädda Östersjön?
I Sverige finns idag fler hästar än mjölkkor och är en miljöpåverkan att räkna med. Näringsläckaget från hästgårdar bidrar till övergödning i våra sjöar och vattendrag. Hur säkerställer vi att åtgärder mot övergödning på hästgårdar kommer till stånd?
Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Se som webbinarium
Hur ska vi använda sillen och skarpsillen från Östersjön i framtiden? Vad är rätt eller fel
Fisket av sill/strömming och skarpsill i Östersjön står för stora volymer varje år. Idag används denna fisk huvudsakligen för produktion av fiskmjöl och fiskolja. Varför är det så och hur kan det se ut i framtiden?
Läs mer i Almedalsveckans officiella program
Streamades ej.
Arrangörer
Svenska Institutet, Stockholms universitet, Östersjöcentrum, Havsmiljöinstitutet, Uppsala universitet, Blått Centrum Gotland, Blå mat - centrum för framtidens sjömat, Hallvarsson & Halvarsson, IVL Svenska Miljöinstitutet, Coop, Race For The Baltic, LIFE IP Rich Waters Swedish Pelagic Federation
Med stöd från Svenska Institutet
2021
Havets gränser
Östersjön är ett av många hotade hav på jorden och listan över miljöproblemen är lång. På vilka sätt kan vi förändra vårt beteende för att vända utvecklingen? Hos vem ligger ansvaret? Hur arbetar myndigheter och frivilligorganisationer?
Se webbinarium
Fossilfritt Gotland skapar möjligheter till friskare hav
Det här seminariet tittar närmare på Östersjön och Gotland som producent av hållbar energi. Havsvindkraft och fossilfria transporter med el och vätgas. Vilka är utmaningarna och möjligheterna?
Ett levande hav och svensk fisk till alla - hur får vi ekvationen att gå ihop och vems är ansvaret?
Havsmiljön, situationen för fiskbestånd och fiskerinäring i Östersjön är akut. En orsak är dödläget i fiskeriförvaltningen med olika syn på möjligheten att styra fisket och vem som har mandat att bestämma. Hur kan vi förbättra samspelet mellan politik och myndigheter och nå ett hållbart fiske?
Hur får vi mer och hållbar sjömat på våra tallrikar?
Sverige har förutsättningarna för att producera hållbar sjömat i stor skala. Vi som bor här skulle också må gott av att äta mer sjömat. Hur kan politiker, myndigheter, näringsliv och akademin samverka för att åstadkomma det? Och vad ska vi göra med fisken som inte längre blir foder åt danska minkar?
Arrangörer
Blått Centrum Gotland, Coop Gullers Grupp, Havsmiljöinstitutet, Hope Spot Gotland, IVL Svenska Miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Gotlands län, Marint Centrum i Simrishamn, Race For The Baltic, Region Gotland, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Östersjöfestivalen, Östersjöfonden
Med stöd från Svenska Institutet
2020 (2021)
Östersjön idag - tillstånd och åtgärder för ett friskare hav
En nulägesbeskrivning av statusen i Östersjön och inblick i pågående policyarbete. På internationell nivå lanserar FN ett årtionde för havsforskning och hållbarhet (2021-2030). I Sverige har Miljömålsberedningen överlämnat sitt förslag till regeringen på åtgärder för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Vad innebär ramverken i praktiken? Hur kan vi agera på lokal nivå? Vilka områden bör prioriteras?
Hållbar sjömat - vad kan vi äta för att rädda havet?
För att klara bestånden i Östersjön behöver vi ändra vår syn på mat från haven och tänka nytt kring konsumtion av fisk, skaldjur och andra viktiga proteinkällor. Men hur skapar man den nödvändiga beteendeförändringen och etablerar nya livsmedel på marknaden? Är det rimligt att lägga ansvaret på konsumenten? Och fungerar det över tid? Fakta om rådande konsumtionsmönster för fisk och sjömat.
Öar som testbäddar för vattenbruk och vattenförsörjning
70 procent av jordens yta är täckt av vatten men bara 1 procent är drickbart sötvatten. De senaste årens larmrapporter om vattenbrist kulminerade under den torra sommaren 2018 i klimatkrisens spår. Öar som Åland och Gotland med tunna och utdikade jordlager är extra utsatta men här pågår flera intressanta projekt för att tackla utmaningarna.
Nya vägar till en hållbar fiskeförvaltning
Under de senaste årtiondena har läget försämrats för fiskbestånd och många yrkesfiskare. Östersjön visar en kraftig förändring i artsammansättning och miljötillstånd orsakad av en mängd faktorer. Är fiskeförvaltningen som bedrivs verkligen hållbar utifrån Östersjöns nuvarande situation? Seminariet ger en introduktion till fiskesituationen idag samt förslag på vad fiskeförvaltningen behöver ta hänsyn till framöver för att vi ska kunna ha en fiskenäring med framtidstro och lönsamhet där ekologin sätter ramarna.
Havsmedvetenhet – förutsättningar för levande hav
FN har utlyst 2021- 2030 till ett årtionde för havsforskning till stöd för hållbar utveckling. För att årtiondet ska bli framgångsrikt och bidra till en mer hållbar förvaltning av våra hav behöver kunskapen om hav och vatten öka. Vad kan vi göra för att tillsammans nå en större havsmedvetenhet i hela samhället?
2014-2018
Klimatvision – vilken roll har universiteten i kampen mot klimatförändringarna?
Är baljväxter och återvunna havreskal en trend eller räddar det planeten?
Östersjötorskens svanesång – hot, orsaker och lösningar
Hur styr vi mot ett hållbart båtliv?
Vindkraft i havet – förnybar el som kan bidra till andra miljölösningar
Vattenbrist ett ökande problem – hur ser lösningarna ut?
Sjöfart - ny teknik för att möta miljökrav och klimatutmaningarna
Borttagande av läkemedelsrester i fullstor skala
Slamspridningsförbud och krav på fosforåterföring? Hur fixar vi den cirkulära ekonomin i Sverige?
Övergödning av Östersjön - hur långt har vi kommit och vad kan/behöver vi göra?
Miljön i Östersjön 10 år senare – vad har hänt?
Ett samarbete för Östersjön visar vägen ? FNs hållbarhetsmål 17 i Östersjöperspektiv
Vattenbrist på Gotland - nya lösningar för att säkra vattentillgången